Allt gick bra, operatören sa att det var ett stort diskbråck och att nerven var platt men att det kommer att rätta till sig inom 3-4 månader. Dvs, smärtan i benet kommer att stundtals finnas kvar men sakta minska, domningarna kommer att finnas kvar i ett par månader och känselbortfallet i huden i upp till ett halvår -om det kommer tillbaka. Just känselbortfall är tydligen svårast att få tillbaka.
Personalen på Stockholm Spine Center var helt otroligt bra, trevliga, generösa med tid och enormt lyhörda. Jag har känt mig mycket väl omhändertagen från öppenvårdsbesöket till utskrivningen igår.
Har ont men inte outhärdligt utan klarar mig bra med Alvedon & Naproxen, vilket är tur eftersom jag får en allergisk reaktion av de starkare grejerna.
Nu i helgen ska jag ta det lugnt men på måndag börjar rehabtiden tillbaka. De har ju skurit i en del av ryggmusklerna och nu gäller det att skaffa sig både bålstabilitet och bålstyrka (igen). Sjukgymnasten på Stockholm Spine Center gav mig ett träningsprogram som hon sa var "fessigt" men det är så små träningsrörelser jag får göra de första 2-3 veckorna. Ska göra dem 2 ggr/dag och ta en promenad på ca 10-15 minuter 3 ggr/dag. När det gäller en opererad rygg ska man hellre göra lätta övningar och flera repetitioner än tvärtom.
Jag är sjukskriven i 4 veckor och förutsatt att jag inte hejdas av bensmärta kan jag jobba heltid sen igen (eller snarare de 90% jag jobbar). Om ca 3 veckor ska jag gå till en annan sjukgymnast som hon rekommenderade och fortsätta träna, fast med lite tyngre redskap och under övervakning. Sjukgymnasten sa att jag ska vara sjukskriven på 100% eftersom rehabträningen ska vara på 100%, det är det som är mitt jobb de närmsta 4 veckorna.
Så, nu är det väl dags att ta tag i livet och börja träna. Igen. För nu måste jag -igen så ryggen kan hålla i 50 år till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar